Stina Koskijev

Nu drar jag.
Middag med jobbet.
Hemma hos tha boss - Malin.

Supertrevligt.
Jag har bunkrat upp med alvedon.

Hörs.

Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaj.

Nu förstår jag varför alla beklagar sig över att "det gör så jävla ont att dra ut visdomständer!".
Heeelvete.

Varför har inte jag dom här skorna?!
Ocvh varför är dom nu slutsålda överallt?

Fuck it.

23 minuter.
Det var exakt så lång tid det tog.
Att dra ut min visdomstand.
Bedövning, vicka lös den, dra ut den.
Voilá!

Riktigt förvånad.
Bedövningen har inte släppt än.
Men håller tummarna.

Ikväll ska jag på mysmiddag med jobbet.
Hemma hos gulligaste chefen Malin.
Vet inte om jag kan äta nåt?
Det spörs.

See you.

P.S - jag tror jag börjar få stämbandsinfektion. Igen.. Drog på mig det förra året under hultsfred. Och symptomen har nu kommit tillbaks, sakta men säkert. Det vill säga, rösten försvinner. Dessutom piper det när jag andas sen luftrörsinfektionen. Och slemmet finns där. Så även hostan.
Helvete, kan någon ge mig någon slags medicin så jag blir frisk någongång, en gång för alla?!

Nu blir det Beckfilm.
Mannen utan ansikte.
På 4an.

Senare sömn.
Måste ladda för imorgon.










Puss,
sov gott.

S.K

Living on the edge.
På kanten till kräfta.



Fick min nya tröja på posten idag.
Från pappa.
Den blev glömd hemma.
Köpt i Stockholm - på weekday.

Idag vaknade jag av ett godmorgon.
Inte varje morgon man gör det.
Nästan blivit bortskämd med ett godmorgon sista veckorna.

Jag traskade ner till stan.
Ärenden till Fjällen skulle uträttas.
Sedan pladask i gräset i parken.
Fyra timmar i parken,
all by myself.
Innan fler ärenden uträttades.

Lite sallad i magen.
Och jordgubbar till efterrätt.
Mumsigt.

Slötittande tv.
Hela kvällen är tanken.
Jag laddar för morgondagen.
Första visdomstanden skall ryckas.
Klockan 10.00 imorgon.
Pirrigt nervös - önska mig lycka till.




Later.

Mitt JC.
Mitt älskade JC.


"JC höjer modegraden hösten 2009. Med toppmodellerna Mona Johannesson och André Bentzer vill JC förstärka sitt kommunikativa uttryck. JC vill visa på en tydlighet i att de är bäst på jeans och jeansrelaterat mode."

Bongotrummor i skallen.
Hela havet stormar i kroppen.
Sju sjösjukasjömän i halsen.
Och med allt en aning lutande till höger.

Så har min dag varit.
Bakfull.
Dra mig baklänges.
Jävlar i havet.
Viljan att dö var påtagligare än mina rödsprängda ögon.

Men sicken kväll.
Väldigt trevligt!
Fjällen & Älli.
Tjej-snack.
Parapapapapappaaa.

Utgången bestod dock bara av 10 minuters röjdans till Michael.J på Swing av alla ställen.
Klockan gick lite fortare än våra ben helt enkelt.



Jag har städat lägenheten.
Tvättat både sängkläder och ångest.
Soffan är min man tills ögonen sluts.
Då är sängen min älskare.



Kids! Bruka inte alkohol.
Det är inte värt det.
Trust me!




Hejsålänge.

Lite dans hann vi allt med.
Cirkus 10 minuter på Vimmel.
Klockan var då slagen 01.30.
Mat - hem - snack - sömn.

Nu är vi påväg till stranden.


I love living the life of summer.

Love.

Jag älskar mitt liv.
Jag älskar Elin.


Och jag älskar sommaren.


xoxo från dimman.

Hej Borås!
Hej värmen!
Hej solen!

Om två timmar kommer Elin.
Om fem timmar börjar jag jobba.
Om åtta timmar ska jag börja dricka öl.

Härligt väder.
Härligt sällskap.
Kan den här helgen blir bättre?
Nopp.

Idag solar jag.
Pressar.
Men fuck vad varmt det är.

Ett dop i älven kanske?

Den här tjejen.
Jag säger bara: den här tjejen.
Hon kan sin grej.
Följt henne i herrans år nu.
Älskar hennes grej,
som lyder: billig variant i coolt fodral.

Midsommarhelgen i storstaden var grejt.
På dagen gjorde jag stan med syrran och Putte.
Det var vi och expediterna.
Inte en käft ute!

Jag shoppade loss på weekday.
' Randig stor skön sak.
' New york - tröjan (som alla har?).
' Aprikosfärgat festlinne.

Sällskapet - Josefine - gjorde kvällen,
då varken vädret eller festen gjorde den.
Riktigt grym kväll!
Skrattet klinga så man fick kramp i käkarna.
Resterande helg gjorde den röda flaskan.
I gott sällskap i Älvsjö.

Kontenta av helgen: toppen.
Varje gång jag är i Stockholm,
så slås jag av tanken,
om hur otroligt mycket jag gillar den stan.
Den är vacker och fin.
Men framförallt så erbjuder den lite av allt.
Skärgård, gamla stan, mitt-i-city - allt.


Sen hemkomsten har jag jobbat lite.
Klippt gräs.
Vart hos mamma.
Packat inför hemresan till Borås.
Och vart hos frisörn.
Inget speciellt med andra ord.

På torsdag morgon styr hon nosen mot Borås.
Då dyker även E upp.
Kommer bli den bästa helgen på mycket länge.
Den bästa helgen sen nyår kort sagt.

Hörs.
Tjena mors!

Listat outfits för helgen.
Kladdat ner alla kombos jag kan komma på.
Med så lite kläder som möjligt.
Nu ska jag bara mosa ner allt i mini-väskan.

Vad som bärs på midsommarafton är dock ett dilemma.
Det kommer ju bli kallt?
Jeans på midsommar?

Det hade jag förra året.
Trasiga jeans, linne med tryck, armband, pannband.
Riktig festival frisyr.
Hade festival röst också.
Det vill säge ingen röst alls.
 - infektion på stämbanden efter Hultsfred.

Idag var planen att hinna med massa.
Massa massa massa.
Mer än packa.
Jag hinner inte ett fjött mer än packa.

Allt är i vanlig ordning.
Stressad.
Men inte för stressad för att ta en cigg.

Tack och hej.
Glad midsommar!

Stina




P.S Bilden hoppas jag går i uppfyllelse i helgen. I wanna love you. If you want to? We can runaway? Baby, we can runaway?

Stockholm storstad imorgon.
Midsommaren skall firas i gott sällskap.

Tillsammans med Josefine.
Kommer bli grymt.
Som alltid när man infinner sig i hennes sällskap.

Vi hörs.
Om inte...



Glad midsommar
Önskar Stina

Skrattade? Hemma hos Suss när hon berättar att en kompis till dom trodde de hade hästar på deras vrål snygga tapet.
Grät? Idag, när jag grät av frustration över morfar..
Kollade på film? För någon timme sen med pappa.
Drog ett skämt? Måste väl vart idag med Suss någongång..
Sjöng en sång? Nyss då jag diggade Lykke Li och Kleerup.
Rökte? En timme sen. Dags snart igen..
Shoppade? I västerås förra veckan, ett linne från Gina Tricot!
Motionerade? Promenad med pappa igår.
Solade? För längesen..
Pussades? Pussade morfar hejdå på sjukhuset.
Pratade du i telefonen mera än i 60min? Med P häromkvällen.
Drack en öl? För längesen.. Men i helgen - då jäklar anamma.
Var kär? Ganska nyligen. Men inte för nyligen.
Kramades? Kramade mamma hejdå i bilen.
Skickade ett sms? En timme sen till lillsyrran: "grattis till vinst och snyggt mål!"
Lyssnade på musik? Just nu.
Saknade någon? Hela tiden saknar jag dig E.
Älskade? Jag älskar hela tiden, min familj och mina vänner.

Är jag trögast i Sverige?
Bara bakom flötet?
Eller är detta ett skämt?

Kanske har jag bara hållt mig undan,
från Sveriges media.

När jag såg rubriken, tänkte jag:
"okej, aftonbladet har pröjsat,
för att två människor som absolut absolut
inte går ihop ska resa världen runt och blogga!"

Så visar det sig att de är ett par?!
På riktigt?!

Är detta ett PR-skämt?

Förutom att inviga mina nya shorts idag.
Så har hon hälsat på mamma Marie,
Lill-knotten och givetvis pappa Robbin.

Dagen övergick i kväll.
Som övergick i en riktig tjejkväll.

Sötnosar jag inte sett på väldigt länge droppade in.
Så kul och se er tjejer!
Riktig skvaller-bytta-bing-bong-kväll.
Toppen!

Imorgon ska jag bita av ytterligare ett besök.
Hos Susanne.

Sov gött.

Stina

Idag ska jag hälsa på min goda vän Marie och hennes lilla knott Isidor.
Dess förinnan ska jag dammsuga. Det dammade rätt rejält igår.

Men först fimpa en cigg.
Vi hörs senare.


Stina.K

---

Önska mig lycka till.
- "Lycka till Stina"

Jag ska försöka mig på att slita, klippa, dra, putsa ett par jeans.
Pappas gamla 70-tals jeans ska bli shorts.

Jeansen är idag: mörka och fula i 70-tals modell.
Min målsättning är: slitna, håliga, ljusa shorts.

Det här kommer bli kanon bra.
Saxen är min bästa vän.


Stina

Krääääks.
Fifasiken vad trött jag är på det här jävla examensarbetet.
Suttit nästan hela dagen.
Och det känns väldigt långdraget ska jag säga er.

Att sånna små saker kan ta sån tid?!

Ikväll blir det packat och klart.
Sista, absolut sista, versionen lämnas in imorgon.


Skönt.

Två tjejer från Borås.
Sett dessa pinglor när de skruttar runt i staden.
Tyckt de sett så unga ut - och tänkt för mig själv:
" Vilka är dom?"

Framgångsrika bloggerskor skulle det visa sig.

Besök Ellen och Hanna.
Dagens dos med inspiration.






Dagens sista dos med nikotin ska nu intas.
Senare sömn.

Tack för idag.

S.K

Ni undrar nog vad jag håller på med.
Förutom att lära er ett sant livsdomsord.
Så försöker jag klura på min tatuering.


Livet lär oss att leva - tagen från en dikt jag skrivit för länge sen.
En dikt som betytt mycket för mig.
Orden ger mig en känsla av visdom.
Man lär av livet.
Livet är tufft, och påminner oss därför om att leva.
Idag. I nuet.

Livet lär oss att leva.

Jag går genom korridoren. Den ödsliga långa korridor som leder mig bort till matte salen. En timmeslång mattelektion väntar. Klockan ringer. Det tjuter i öronen. Plötsligt fylls korridoren med bekanta ansikten. Skolan är inte stor. 300 elver, i min ålder. 13-15 år. Jag har precis påbörjat mitt andra år. Jag går i åttan. Fyllt 14 år.

Jag tittar ner på mina kläder. Funderar över om jag skulle valt de andra jeansen. Dom med den härliga blå färgen. Jag piffar upp mitt hår. Drar nervöst min hand genom håret. Jag känner en söt doft från min handled.  Plockar nervöst upp mitt lipsyl ur fickan. Smörjer in mina läppar. Det doftar rent. Som tvål.

Jag fortsätter sakta gå ner för korridoren. Min blick är fokuserad rakt fram. Lägger inte ens märke till väggen som är klottrad med fula ord i svart spritpenna. Varje hörn, varje dörr, varje skåp som är ristade med kniv, slitna, fula går jag sakta obemärkt förbi. Hör hej från några tjejer i pararell klassen. Ler men går med bestämda steg förbi.

Jag saktar in. Snart kommer dörren in till matten. Matte med Göran. I 60 minuter.  Jag saktar in. Dörren får inte komma än. Med sakta steg går jag framåt, fortfarande lika nochalant bestämda steg, men nu saktare.

Då ser jag. Det knyter till i magen. Mitt hjärta sätter sig i halsgropen. Jag tittar ner på mina fötter. Vill så gärna titta. I all evighet vill jag titta.  Trots min lust att stirra mig blind. Slås min blick ned. Jag tittar sakta upp.  Hinner dra min hand genom håret ännu en gång. Så avslappnat glider han ner för trappen, ner till den fulla korridoren. Han skrattar, lutar huvudet bakåt och skrattar åt en vän. Hans mörka lockar guppar till i nacken då han lutar sig bakåt och skrattar. Det är som om någon stängt ute allt ljud. Jag ser han skratta, jag ser han prata, men jag hör tystnad.

Han tittar ned. Sedan sakta upp. Åt hans högra sida. Han ser mig komma gående mot honom. Jag ser hur han strålar till. Hur hans ögon glittrar. Han ler. Det varmaste och finaste leende som finns.  Hans kompisar fnittrar, dunkar i ryggen, buar. Jag blir generad och tittar ned. Han blir nervös. Sedan sträcker han på sig stolt. Vänder sig om, mot mig. Han går rakt mot mig. Jag ler. Mina steg går fortare. Även jag sträcker på mig. Jag är stolt.

Känner hans stora händer ta tag runt min midja. Jag tittar upp i hans mörka ögon. Slänger mina armar kring hans hals. Skrattar. Ler. Jag ser hans mun forma ett hej. Jag hör fortfarande tystnad. Han tar komandot. Böjer sig ned. Kysser mig. Jag känner mitt lipsyl kletas mot hans mjuka läppar. En svag smak av snus. En söt smak av hans tunga. Jag känner blickarna bränna i ryggen. Ser hans vänner stirra på oss. Avundsjukt tittar alla.

Mitt hjärta brinner. Min mage dansar. Jag spritter till av glädje. Glädjen att vara hans. Att visa alla att det är vi är den bästa känslan jag någonsin upplevt.  Han trycker mig närmare. Får en varm kram. Han kysser mig igen. Ser hans mun forma ett "vi ses senare, jag älskar dig". Sakta släpper han min midja. Hans vänner går om oss. Ropar efter honom. Han skrattar. Tar min hand och sakta lämnar mig kvar. Jag tittar efter han. Han vänder sig om. Tittar. Generat tittar jag ner. Och minns...

60 minuter matte med Göran. Skyndar upp för trappen till dörren som ska stänga in mig i drygt en timme. Glädjen i magen finns där. Jag stänger sakta dörren. Jag är sen. Jag vaknar upp av Görans röst "Varför är vi så glad idag då fröken?".
Jag ler och tänker: "för att han är min, bara min.."

---

När jag tänker på kärlek.
Brinnande, het kärlek.
Kärlek som håller en vaken om nätterna.
Kärlek som knyter tag i magen.
Kärlek som en stormig härlig förälskelse.

Kärlek som får mig att gråta.
Av smärta. Av glädje.
Stormig och kort men som känns som livslång.

När jag tänker på sån kärlek.
Ser jag tonåringar.
För mig är det besatt kärlek som beskrivs på liv eller död.
Att vara 14 år. Hångla i korridoren. Visa hela världen att jag är hans.

Det är inte livslång kärlek.
Det är sällan en fin historia.
Men det är stormig, smärtsam kärlek på liv eller död.



Tankar från mig.

S.K

Vad är det här?!
Jävla babybom.
Ska hela bloggvärlden ha barn?!
Inte bara i bloggvärlden.
Det ploppar lite överallt just nu.

Min mammas fästman ställde på mig idag.
Om barn.
Just idag ställde han på mig om barn!
Idag av alla dagar.

Jag? Som morsa?!
Han slog vad om att jag inom 5 år har en knotte på gång.
5 år?!
Jag blir rädd så jag skakar.

Men samtidigt.
Kan jag inte låta bli och le.
Tänk en liten krabat.
En mini-jag i en härlig blandning av en mini-pappa.


Fast jag tippar snarare på 10 år.
Jag hoppas verkligen att alla tecken som omger mig idag inte faller in.

Om fem år ska jag läsa det här inlägget.
Om jag då är tillsammans med en asiat och väntar barn.
Då blir jag rädd. På riktigt!

Bangbang.
Bultbult.
Kom hem till mig.

Jag gillar inte asiat killar.
Jag är bara inte attraherad av dom.

My type är ljushårig.
Ruffsig sak.
Eller mörka lockar.
Och tre dagars stubb.

Ibland drömmer jag konstiga saker.
I natt slår det mesta.

Jag var kär. Totalt crazy in löve.
I en asiat.
Vi var så lyckliga tillsammans.
Jag var så lycklig.

Det sprudlade av glädje.
Jag kan fortfarande känna pirret i magen som drömmer gav.

Jag vaknar med ett leende på läpparna.
Vilken fin dröm.

Sen!
När jag surfar omkring på bloggar.
Så ser jag att Stina-Lee är gravid. (chock!)
Jag läser inte hennes blogg.
Men, hennes pojkvän, pappa till barnet.
ÄR ASIAT!

Är det här ett tecken?
Kommer jag träffa en asiat nu?
Blir gravid och sprudla av glädje?




Omagad.

God Natt och på återseende.







S.Koskijev

Tanken har slagit mig.
Många gånger.
Vem av oss som faktiskt är den äldre?
Jag pratar om min lillasyster.
3 år senare är detta mirakelbarn fött.

Läste nyss det här inlägget på hennes blogg.
Att hon ens reflekterat över det.
Att hon ens lägger ner energi på det.
Att hon ens bryr sig om att berätta.

Hon är den kloka.
Jag den dumma.
Hon är den realistiska.
Jag den drömmande.
Hon är den lugna.
Jag den stormiga.
Hon är den yngre.
Jag den äldre.

Jag blir mållös.
Jag älskar henne.
Min lillasyster.

13 juni 1969.


Idag går mina tankar till min kära farfar som jag tyvärr aldrig fick lära känna.
För 40 år sen idag dog han på cyklande på sin cykeln då han tillsammans med min pappa (då 10 år) var påväg till sjön för att fiska.
En hjärtekrossande historia som biter tag i mitt hjärta.
En tår rullar sakta ned för min kind idag.
Ett barn ska aldrig få uppleva det som min pappa upplevde för 40 år sen.
Att se sin egen pappa dö.
Mina tankar går även till min pappa - världens starkaste barn, världens starkaste man.






Stina Koskijev

Vackra melodier.
I ett flöd tillsammans med en fantastisk röst.
Med poetiskt underbara texter.
Mycket uppskattat nattetid.

Spotify användare?
Lyssna på vad jag menar.

Au Revoir Simone!

Nej men hej igen.
En ny header.
Och lite annat småpill har förnyats.
Kabuum!
Hörde ni?
En liten del av bomben har släppts.
Ut med det gamla - in med det nya.

Gillar detta med närbilder.
Känns lite som min grej?
Jag gillar att trycka mitt ansikte nära ert.
Så ni verkligen känner av min närvaro.

Välkommen till det nya.

Hörs.








P.S tryck på uppdatera knappen bredvid adressfältet om ni inte kan se den nya headern..

Bloggens återkomst.
Den är planerad.
Jag har saknat den här lilla bubblan.
Jag gillar ju den trots allt.
Gillar känslan att babbla om onödiga ting.
Livsviktiga ting.
Eller nödvändiga ting.
Glädjas, ilskas eller spritta av glädje över skitsaker.

Jag vill göra bloggens återkomst med bravur.
Med dunder och brak.
Inget sketet inlägg som detta.
Jag vill åt känslan: ut med det gamla - in med det nya!
Som allt annat i mitt liv just nu.
Högst upp på den listan står att slänga ut min elaka hosta. (Varit dunder sjuk - alltså dunder sjuk! I snart två veckor - inte okej).
Och in med en ny hälsosamare kropp.

Inom kort släpper jag bomben: bloggens återkomst.

Vi hörs då.

Isidor 2009-05-10.

Hur söt e han inte då? Lillemannen.
Världens vackraste barn.



Tröjan är helt rätt.
Nappen kan vi dock skippa tycker jag!

Jag är världens stoltaste "mammas-kompis".
Jag tar min roll på största allvar.