Just nu.

Jag får en känsla. Slängd i ansiktet.
Som en pankakstårta i ansiktet på en politiker.

Jag vill plugga!
Hjälp.
Vad sa jag?


Jag vill ha studentfester. Nya bekantskaper.
Den fåniga känslan av "we can fuckin do it!".
Känslan av gemenskap av människor som strävar åt samma håll.
Jag vill ha öl-krig och shotar i baren för de sista slantarna.

Känslan gled nerför mitt ansikte och ligger nu platt som en pankaka på golvet.
Men den fanns där, för en kort sekund.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0