Stina Koskijev

Istället för slösurf så blev det telefonkväll.
Först med min Linus.
Saknar dig ännu mer nu hjärtat.
Sedan avslutades det för inkommande samtal från Elin.


Elin. Du är verkligen min bästa bästa vän.
Det finns ingen som får mig att garva som du.

Hon är min personliga kommentator.
Vår vänskap går mycket ut på att reda ut saker.
Med annat språk skrivet: sönder-analysera.
Det är det vi gillar mest.
Jag berättar, hon kommenterar. Ofta sarkastiskt.
Med ironin på högsta nivån. Men för den sakens skull inte ärligt.
Hon är 100 % ärlig.
Och jag hör vad jag säger genom hennes öron.
Det får mig att förstå vad jag faktiskt säger.
Vad jag faktiskt berättar.

Det sjuka är att hon känner mig så bra.
Att hon fyller i mina meningar.
Elin säger: "det är nu du säger... - jag LOOOVAR Elin, det ÄR annorlunda den här gången!"
Och driver sönder mig. Tills jag gråter av skratt.
För det är precis vad jag tänkt att säga "jag LOOOVAR Elin, det ÄR annorlunda den här gången!"
Och inser, att precis som hon säger.
Så är det inte annorlunda den här gången. Inte den här gången heller.

All min kärlek till dig vännen.
Det finns ingen som du.




Det roliga är.
Att jag inte ens hinner skriva klart inlägget fören hon ringer igen.
"STINA!! HJÄÄÄLP MIG!? VAD GÖR JAG?!"
Det är såhär vi funkar.
Och hjälp vad bra vi funkar, speciellt tillsammans.


hahahaha. Hon hann ringa ytterligare en gång innan jag hann publicera.
"STINA! NU VET JAG VAD HAN MENA MED SMS:ET!!"
Jag avlider. Skrattar fortfarande.
Vår humor är på en nivå långt över mänsklig.
Ska avsluta det här inlägget med en helt vanlig konversation:

Elin: fuck this game. Jag vill bara vara ärlig.. kan jag inte bara skriva "hej kom hit och knulla hjärnan ur mig"?
Jag: HAHAHAHAH. Ärligt Elin. Om du skriver det så LOVAR jag att tatuera in ditt namn på kroppen!
Elin: Det är efter det sms:et jag skickar ett till och skriver.. "oj, förlåt.. fel person".


Kärlek.