Stina Koskijev

Seriöst.

Jag är en känslomässig berg-och-dalbana.
Det är faktiskt jävligt sant.
Tur att jag i alla fall har så pass självinsikt att jag kan erkänna det.
Jag är som hang-over gånger ett tusen.
Känslomässig berg-och-dalbana.

Den 22 oktober fick jag reda på en sak som gjorde att jag fick ont i magen.
Svett i handflatan. Jag fick panik! Ville inte.
Ville inte höra. Ville inte förstå. Ville inte tro.

Idag, 2 veckor senare, fick jag reda på samma sak.
Fastän mer .. Konstaterat.
Samma sak fast med mer kött på benen.
Det vill säga, samma sak fast värre.
Mycket värre! Gånger ett tusen värre.
Men inget magont. Inget svett i handflatan.
Ingen panik.

Bara ett ryck med axlarna.
Jag till och med vågar ställa saken på sin spets.
Ställa personen mot väggen (och får svar som är bättre än bäst).

Men ändå kunde jag inte bry mig mindre.
För, jag kände ingenting.
Jag känner ingenting.


Jag är fan sjuk i huvudet.
Eller så är jag bara tjej.
Med all dess känslor och hormoner som hör till.