Fia med knuff.
Jag tror. Med blåa ögon tror jag.
Det hänger i luften. Det finns i luften. Det finns här.
I mina hjärnceller kretsar det. I mitt blod pumpas det.
Du kretsar. Du pumpas. I mitt hjärta.
Likt ett spel spelas med knuff.
Jag knuffas ständigt ut. Ut från planen. Ut från spelet.
Du vinner alltid. Fia med knuff. Du knuffar ut mig från brädan.
Gång på gång. Vinner du. Går med segern i din hand. Mig i din hand.
Vi spelar igen? Mitt hjärta skriker nej. Sen druknar jag. I dig.
Nickar ett ja. Vi spelar. Igen. Du knuffar ut mig. Du vinner. Du vinner mig.
Jag ser dig lämna mig med pokalen i din hand.
Du vann. Du vann mig. Mina hjärnceller. Mitt blod som pumpas. Du vann mitt hjärta.
Du knuffa ut det. Det gick itu.
Jag ser dig vända med ett vinnarleende och pokalen i din hand.
Ensam kvar med ett hjärta itu jag står. Jag förlora. Jag förlora dig.
Du frågar. Ska vi spela? Jag ser henne nicka ett ja. Hon drunknar. I dig.
Du kommer vinna. Du kommer knuffa ut henne. Hennes hjärta kommer gå itu.
Du knuffar ut mig. Du knuffar ut henne. Du knuffar ut alla.
Dina pokaler glänser i sin vinnande glans.
En kall,blank pokal gör sig påmind.
Att du alltid vinner. Jag frågar.
Vill du vinna? Vad vill du vinna?
Ensam med pokalen i din hand. Kall. Hård. Pokal.
Vinna är inte allt. Mammas röst över förlorad fotbollsmatch 7 år gör sig påmind.
Du vinner kyla. Du vinner hat. Du vinner min besvikna blick. Du vinner en pokal med mitt brustna hjärta som insats.
Vi skulle kunna leka. Du och Jag. Ett spel. Utan knuffar. Ett spel. Som aldrig tar slut.
Du skulle vinna. Du gillar att vinna. Du skulle vinna storvinsten.
Mig.
Om du frågar mig om en chans. Skulle mitt svar kryssas som ett ja.
Dina kalla, hårda pokaler skulle kastas. Ett vunnet hjärta som vinst.
Ett varmt, mjukt hjärta i vinst på din hylla. I din famn.
Du vinner värme. Du vinner kärlek. Du vinner mitt lyckliga leende. Du vinner mitt hjärta med ditt hjärta som insats.
Våga satsa. Våga vinna. Eller vinn. En hård kall pokal.
